en stor smärta i en liten flickas kropp
Jag har klarat mig sjukt länge utan att tänka på det som hände för ungefär ett år sen men inatt kom drömmarna tillbaka. Hur fan ska jag få ut den här skiten ut huvudet för gott och hur ska jag få bort räddslan som skär genom kroppen? Jag trodde detta hade slutat men nu är allt tillbaka och de känns som jag är på ruta ett igen.
Ju mer jag tänker på de desto svagare blir jag. Jag har hållt masken sen skolan började men nu rinner allt över igen och jag vet inte hur ja ska hantera de. Rädslan är för stor, kommer han göra något mer mot mig kommer han komma tillbaka och vart ska jag ta vägen?Jag har ju kämpat med smärtan så himla länge nu men jag har lyckas dölja för alla hur jag egentligen mår. JAg kan få alla att tro att jag älskar livet och att jag är världens lyckligaste när det egentligen är tvärtom. Är jag en bra skådespelare eller är det alla andra som är lätt lurad?
Dock har jag måått väldigt bra den senaste tiden men jag har ju som sagt alltid med mig de som hände i bakhuvudet och ibland rinner det bara över.
Det har hänt en gång på skolan också jag skulle prata med min mentor och brast bara ut i tårar jag vet inte varför det bara kommer men det rinner över ibland. Klassen trodde jag fått skäll eller något och har ingenaning om vad de är jag bär på vilket nog är lika bra.
Att skriva ut på bloggen är inte för att jag vill att någon ska tycka synd om mig utan det är för att få skriva av sig alla känslorna. Jag hoppas alla har en väldigt bra dag!
KYSS
Kommentarer
Postat av: Din Pe
Jag älskar dig gumman!
Postat av: Anonym
<3
Postat av: Anonym
fortsätt att vara lika stark som du brukar!
Trackback
