Åhh vill bara skrika ut för jag är så jävla irriterad, första och främst på dom som ljuger eller dom som lägger sig i saker i mitt liv!
Hur orkar folk bry dig om vad jag göra och vem jag är med? Sköt era egna liv eller är dom för meningslösa för att orka bry sig om . Ni måste iaf ha grymt jävla tråkigt liv eftersom ni orka lägga så mycket energi på andras.
Sen har vi dom som ljuger om viktiga saker eller undanhåller sånt jag borde veta. Blir så jävla förbannad för jag har lovat mig själv att inte va med dom som ljuger, men ändå hamnar jag där igen .
Man ska kunna lita på dom man tycker om och om dom i ljuger så är det väl onödigt att lägga ner tid?
Om dom ljuger en gång ska de va okej då? Man kan ju fortfarande inte lita på dom eftersom dom svikit ens förtroende.. Aja tankarna flödar och jag får se vad jag gör, just nu vill jag bara skrika ut min ilska högt så alla hör !!

Åh jag vet varken in eller ut just nu.. Ger jag mig in på något bra eller kommer jag blir sårad igen? Ska man dra sig ur innan man fallit inför djupt eller ska man våga försöka?
I huvudet bubblar tusen frågor och tankar, några som kan få mig att vända om och några som bara vill att jag ska fortsätta.
Jag hade gjort min väg, planerat min framtid men sen kom något som fick
mig att vika av och byta riktning. Något som fick mig att gå åt ett håll jag lovade mig själv att inte gå åt på väldigt länge...
Dock är det för svårt att gå tillbaka igen för jag gillar på något sätt stigen jag är på. Men jag vet ändå inte om det är det bästa för mig, kommer det stärka mig en längre tid kanske till och med föralltid eller kommer det bryta ner mig helt?. Frågorna är så många och svaren är så svåra att hitta, det är inget man bara kan dra fram utan dom sitter djupt där inne någonstans..
Det går inte en ända minut utan att jag tänker på om jag gör rätt, om jag ska tänka med hjärnan eller hjärtat. Ska jag trotsa min rädsla eller ska jag försöka leva inom mitt trygga skal och inte släppa in någon?
Jag vet inte va jag ska göra eller vad som är rätt men jag hoppas att jag inom snar framtid är säker på att de jag gör inte kommer såra mig så jag vet om jag går i rätt riktning eller inte.. Jag hoppas på ett tecken från något ovan, något som styr mig dit jag borde gå!

Tjoho allihopa, nu sitter jag hemma och längtar tills pappa slutar jobba för då kommer han hem med en pizza åt mig. Jag vet att de är tjockt men de är för fan lov och då är de bara att käka på plus att jag träna så de gör nog inte så mycket. Senare får jag iaf besök om personen orkar för den har jobbat hela natten så vi får väl se. Annars åker jag nog till en kompis och chillar pung ;)

Kände mig lite dampig idag som ni kanske ser på bilden men ni får ha de så bra alla sötisar och jag vet att jag måste blogga mer och skriva mer intressanta och långa inlägg för de är tydligen det ni gillar :).