Just nu sitter jag på bussen påväg hem till ruttna lucksta, vill flytta till stan.. Sen här bussturen på en timme kan vara givande ibland men idag är inte en sån dag.
Har känt mig så grymt lycklig idag och vill därför inte få för mycket tid att tänka på vad som är jobbigt just nu.. Jag har haft ett leende på läpparna hela tiden så jag hoppas verkligen att det håller i sig hela dagen/ veckan! Det skulle vara så underbart!
Jag satt och fundera över vad lycka var igår och jag måste nog säga att jag är väldigt lycklig ändå . Jag har inga stora problem i livet för tillfället och jag trivs som det är. Att man bryter med ngn man tkr om eller släpper en vän är inte hela jävla världen, det finns ju fler där ute.
På något plan måste man se bort från allt dåligt fokusera på det bra och leva lyckligt. Det finns väldigt många som har det värre än dom flesta av oss och vi får komma ihår att alltid tänka på det.
Min största lycka just nu är att jag blivit så starkt och att jag hittat mig själv och verkligen kan leva på mitt sätt.
Jag tror att vara utan pojkvän är precis vad jag behöver nu och en tid framöver, det är så skönt att bara kunna fokusera på sig själv. Det kanske låter egoistiskt men alla behöver lägga ner tid på sig själv för att vara lycklig.
Just nu är allt som en stor befrielse, jag är ung och har hela livet framför mig så det är bara att leva på.
Även om jag var med om en sak för länge sen som bröt ner mig totalt så har jag klarat av att tagit mig tillbaka, vänt på saken så det gjort mig starkare ist. Det som inte dödar stärker glöm aldrig det!
Om ni någon gång är nere på botten så måste ni tro på mig när jag säger det blir bättre. Blir ni misshandlad, förlora ngn nära mm så måste ni alltid ha i bakhuvudet att ni kommer klara er.
Hur svårt det än känns så löser sig saker alltid till slut, det kan ta tid men de går över tillslut!
En viktig sak att göra när man mår dåligt är att prata med ngn om det. Man ska aldrig stänga in sina känslor förr eller senare kommer dom komma ut.. Förut hade jag en jätte bra person jag pratade med när jag mådde dåligt som tyvärr inte finns där men det var ett bra stöd då. Nu finns det också en jag prata med när det är ngt och det är så jävla viktigt. Den personen lyssnar ger råd , peppar osv så man kan känna sig bättre efter.
Och vad vill jag få ut av detta inlägg? Jo att ni ska förstå att livet inte tar slut för att det händer ngt allvarligt. Jag skriver det också för att ni ska komma ihåg att vara lyckliga.
Kyssar på er!

Sitter på bussen nu och lyssna på musik, tänkte blogga lite bara för att ha ngt att göra under min 50 min långa busstur!
Igår låg jag vaken till 4 och bara tänkte, såna saker kan vara väldigt nyttiga. Av allt tänkande så kom jag fram till att jag verkligen inte passar in med folk jag är lika gammal som. Dom har helt andra värderingar och jag vill starta ett vuxet liv så fort det bara gå. Jag vill ha en egen lägenhet, ta hand om mig själv och kunna göra vad jag vill exakt när jag vill.
Jag har också kommit på att de är dags att börja tänka på mig själv, skita i alla andra och göra de jag tycker känns bra. Jag känner att jag hittat mig själv och är klar i den delen där dom flesta andra i min ålder fortfarande letar. Jag har varit med om väldigt mycket saker under mitt liv, många saker som inte andra skulle ta lika bra som mig och jag tror just att det är dom sakerna som gjort mig så stark. För att hitta sig själv och bli stark så måste man våga ta risker, man måste lära sig bearbeta sorg och man måste våga stå för sig själv!
Min dröm som jag kanske aldrig riktigt delat med mig av är att jag vill skaffa barn tidigt. Bruka säga till folk att jag inte vill ha barn för det blir sånt tjafs om man säger att man vill ett ha ett barn tidigt. När jag är 20/21 skulle jag vilja ha en äldre mogen kille och ett barn. Jag vet att många tycker att jag är sjuk som känner så här men jag är klar med allt annat. Jag behöver inte en massa uppmärksamhet och jag behöver inte ha det typiska kroglivet som många ha i den åldern. Jag är en familje människa vilket är både bra och dåligt men vad folk än säger så är det jag!
Dock kommer jag självklart aldrig stressa in i ett förhållande bara för att jag vill ha barn i den åldern utan allt måste ju kännas rätt annars skulle jag ju självklart vänta men helt ärligt jag kan se mig själv som mamma inom 3 år! Alla kanske inte kan se de men jag gör vad jag vill med mitt liv. Jag har mina drömmar och självklart kan dom ändras lite om jag hittar ngn underbar som har andra drömmar än mig.
Men just nu behöver jag bara tid för mig själv så jag kan koncentrera mig på de som känns bra för stunden, fotboll och skolan.
Ja nu har ni fått veta lite om mina tankar och funderingar, kanske inte så roligt att läsa men de va grymt skönt att skriva av sig.
Kyss